onsdag 22 augusti 2012

Mobbning

Jag har lite svårt för det här med vuxna som beter sig som riktiga mobbare. Jag vet fortfarande inte riktigt hur jag ska hantera dem, men en sak har jag lärt mig, de är väldigt ofta stöpta i samma form.

För det första framställer de sig själva som offer. Det är alltid synd om dem, de har alltid det svårare än alla andra och förtjänar mer uppmärksamhet. Det klagar gärna på hur illa de blir behandlade, men ser inget fel i att själva behandla andra illa. 

För det andra är de ofta manipulativa, snackar skit bakom ryggen och vill "vända folk" emot personen/personerna som de av någon anledning inte tycker om. 


Anledningen till att mobbning är ett så stort problem både i skolan och i samhället är ju att det inte finns någon enkel lösning. 

Hur hanterar ni elaka människor? 


PS. Grattis till Simona som både fått sin bok OCH choklad. Kan det bli bättre? DS. 

2 kommentarer:

nillas liv på pinnen sa...

Mobbare och mobbare, men när jag råkat ut för personer som inte kan låta bli att vara giftiga och dryga har jag vid några tillfällen frågat vad de menar med sin kommentar (i just den situationen). Det har gjort att personerna i fråga i ett slag ändrat tonen och försäkrat att de inte menade något illa. De vill ju inte stå för att avsikten var att trycka ner.
Och sedan har jag inte haft några mer problem med dem. Vet de att de riskerar att bli ifrågasatta backar de, det är i alla fall min erfarenhet.

FRIDA sa...

Hej Nilla!

Ja, konfrontation kan ju vara ett bra sätt att hantera mobbning på, om man har den styrkan. Jag tror också, som du beskriver, att många som trycker ner andra kanske inte gör det medvetet.

Tack för din kommentar,

kram Frida