Murphys lag

Okej, jag är en relativt ny lärare som ännu inte byggt upp ett ordentligt immunförsvar, och när skolan börjar smittas jag direkt av alla de virus och bakterier som virvlar runt i korridorerna. Okej, förkylningar hör hösten till. Okej, en släng magsjuka om året får man väl räkna med. Men, och detta är ett rejält, understruket MEN, vad finns det för rättvisa i att ha magsjuka, bli förkyld och få en halsinfektion samtidigt som man försöker överleva de första skolveckorna med nya och ojämna grupper, inte ännu färdigarbetade planeringar och dessutom flytta?

Vilket i-landsproblem tycker du kanske, men herregud ska man aldrig kunna lita på att kroppen fungerar när man behöver den som bäst? Hade min kropp varit en bil skulle jag sålt den på Blocket för länge sedan. Säkert är det mitt eget fel, jag stressar alldeles för mycket, äter inte tillräckligt av något (zink, vitlök, antioxidanter, omega 3???) och ägnar för lite tid åt att slappa och bara vara.

Hur gör man då för att stressa mindre när man har ett jobb som man aldrig blir färdig med, där andra lider om man inte alltid ger 120%, och man dessutom desperat försöker ha ett liv vid sidan av arbetet? Har du svaret?, var vänlig informera mig!

Det här inlägget skulle egentligen ha handlat om särskrivningar eftersom det är vad jag ligger och funderar på i min sjukdomliga ensamhet, men det får väl bli en annan gång.