Färdigläst!

Nu har jag läst både

Ränderna går aldrig ur

och

Busters öron.


Ränderna går aldrig ur av Agnes Hellström är mycket bra, välskriven och intressant med levande karaktärer och livsöden. Personligen kände jag igen mycket från min egen "ungdom" (konflikter, motsättningar osv.), även om jag inte gick på en "fin" internatskola, utan i stället växte upp i ett samhälle som i mångt och mycket påminner om Gimo, orten där huvudkaraktären Elin bor med sin mamma. (Jag börjar fundera på om alla tonåringar upplever "klassmotsättningar", även om det inte alltid handlar om olika nivåer i ett klassamhälle, utan likaväl kan handla om ursprung, sportklubbstillhörighet, osv. Hmm, detta var svårt att förklara, vad jag egentligen menar är nog känsla av utanförskap, har alla den, eller?). Boken är en tidsdokument som på ett ypperligt sätt fångar hur det var att vara tonåring i Sverige på 1990-talet. Jag tycker definitivt att ni ska läsa Ränderna går aldrig ur så fort som möjligt (jag tror tom att den kommer ut som pocket om någon vecka eller så) och jag ser fram mot Agnes nästa bok ;-)!


Busters öron av Maria Ernestam var också bra, fast det var något som jag inte riktigt gillade med boken, men som jag har svårt att sätta fingret på (gud vad jag är taskig nu). Boken är absolut välskriven och har en spännande historia, men vissa delar är helt klart bättre än andra. Är du sugen på att läsa något av Maria skulle jag i stället rekommendera Alltid hos dig, som jag tycker är snäppet vassare och berör mer.