När kan man egentligen kalla sig själv för författare? Då man blivit antagen, har gett ut minst två böcker eller sålt ett visst antal böcker, och är det ens nödvändigt att man skrivit boken själv?
Idag är det många som kallar sig för just "författare" och det har blivit lite inflation i epitetet. Alla är författare, man behöver knappt ha blivit utgiven, det räcker med att ha ett halvfärdigt manus i byrålådan. Eller att man skrivit en självbiografi som man fått hjälp av en spökskrivare med. Men kan man verkligen likställa Patrik Sjöberg med Kerstin Ekman?
Missförstå mig rätt nu, jag menar inte att lägga in mängder av värderingar i den här diskussionen, jag är bara nyfiken. Vad tycker ni? När blir man "en riktig författare" (eller ska man kanske förtydliga och säga "skönlitterär författare")?
Själv kommer jag nog inte vilja använda det uttrycket förrän jag har två böcker publicerade. Fast det är ju också löjligt, någon som har gett ut en skiva är väl musiker, och någon som haft en konstutställning och sålt sina tavlor konstnär, eller?
14 kommentarer:
Engelskan har två ord; writer och author. Jag tolkar det så att alla som skriver kan kalla sig writer, endast om man är publicerad kan man kalla sig author.
Rätta mig om jag har fel, ni som är bättre på engelska.
Ibland brukar jag använda skribent om mig själv. Tycker att det överensstämmer lite med engelskans writer.
Författare skulle jag inte heller kalla mig förrän jag har minst två böcker publicerade.
En mycket bra fråga!
Jag har alltid sett termen "författare" som en yrkestitel och då betyder det för mig att det är ens huvudsakliga syssla, helst den som bringar in lite stålars också. Så om jag jobbar 100% som lärare kanske jag inte kan vara författare? Och sedan är jag inte säker på varför gränsen ska gå vid just två böcker? Varför inte fem? Eller en?
Och varför är det publicerade böcker som räknas? För att det blir ett slags kvitto förstås. Men en person som har skrivit en publicerad och femton opublicerade har ju jobbat ganska mycket med hantverket författande.
Jag vet verkligen inte. Jag kommer i alla fall inte vara den som kallar mig för författare på bra länge. :) (Fast jag frå medge att det känns ganska roligt när andra säger det. Du förstår nog hur jag menar.) ;)
Jag tycker frågan är komplex men lite såhär tänker jag: Jag tycker att man kan kalla sig författare efter att ha publicerat en bok(vilket man ju faktiskt kan bestämma sig för att göra när man skrivit färdigt en bok genom egenutgivning om inte annat).
Å andra sidan så är man väl författare, tycker jag, när man ägnar en stor del av sin tid åt detta oavsett om man blir utgiven av förlag eller inte/tjänar pengar på det eller inte.
Ta till exempel van Gogh. Var han inte konstnär för att han knappt sålde en enda tavla under sin levnad? Jag tycker att han var det, även okänd och oavlönad.
Bra poäng Helena. Mycket bra.
Jag håller med Helena helt och hållet.
Hej alla!
Spännande diskussion! För att skapa lite dynamik skulle jag då vilja påstå följande:
Om det räcker med att skriva en bok som man själv ger ut för att kalla sig författare, då kan ju vem som helst kalla sig för författare. I princip skulle ju en 5-åring som skrivit en saga på ett papper och gett till någon kunna kalla sig för författare, eller? (dessutom försvinner ju de kvalitetskrav som man får hoppas att förlagen står för (därav inte sagt att det inte finns självpublicerade böcker som är jättebra)). Riskerar man inte, med denna tolkning, att urholka begreppet "författare"? Borde inte detta vara en titel som man måste strävar efter att uppnå och borde det inte finnas vissa behörighetskrav? Jag skulle t.ex. förmodligen vara en utomordentlig sjuksköterska, men utan adekvat utbildning kan jag inte kalla mig själv för det.
En annan sak jag funderat på är hur länge man är författare. Om man skrev en bok för 30 år sedan, är man då fortfarande "författare"? Jag var med i några distriktsmästerskap i friidrott för ca. 15 år sedan, kan jag därmed kalla mig för "friidrottare"?
VAD SÄGER NI???
Kram Frida
PS.
Jag också vilja säga att jag gillar Monicas förslag att dela på begreppen skribent och författare.
DS.
/Frida
Stieg Larsson HANN inte kalla sig författare (i alla fall av skönlitterära alster, jag vet inte om han har publicerat nonfiction.
Van Gogh-poängen är mycket bra.
Bra argumenterat Frida men jag undrar genast: Vilken är den rätta utbildningen för en författare?
Är det ex antal poäng i t.ex. litteraturvetenskap? Är det att kunna stava och hålla ordning på skrivregler? Är det att ha läst tillräckligt många "gör såhär böcker" eller hur gör man?!
Och när jag gick i första klass producerade jag massor av böcker. jag är fortfarande rätt stolt över flera av den. Var jag inte författare då? ;)
Jag har också tagit upp det här förut och frågat och undrat och inte blivit klokare ändå. Det är intressant. Ibland får jag för mig att jag visst kan kalla mig för det, och ibland tycker jag att jag är pinsam som gjort det. Kanske kommer det vara så hela tiden?... Eller att efter två böcker så törs/ska man? Jag har också funderat på det som Monika säger och därför kanske det är lättare för många av oss att våga påstå att vi är skribenter i af. Jag ägnar massor av tid till att skriva och skapa manus! Räknas inte det på nåt sätt? Eller är det bara som en hobby då kanske? Jag vet inte... och kanske spelar det heller ingen roll! Vi skriver för att vi vill och måste, that´s it.
Nu är det ju inte en legitimerande titel, lika lite som lärare (som ni fegisar inte har vågat jämföra med här:)
Förlaget kommer att kalla dig sin författare efter ditt första antagna alster (läs kontraktet), vad man själv väljer att kalla sig är väl upp till var och en?
Jag använder det ibland, men bara tillsammans med övriga yrkesroller på hemsidan.
När jag har föreläst på bibliotek har de kallat mig "författaren" och har struntat i det övriga eftersom det inte är intressant där; likväl som det är ointressant när jag coachar att jag har skrivit en bok.
Åh vad roligt det är att diskutera detta!
Pernilla: jag menar inte att det finns eller bör finnas en särskild utbildning (även om vi har en "författarskola" på Lunds universitet), men att det borde finnas vissa behörighetskrav för att titeln inte ska förlora sitt värde, och ett sådant krav verkar många tycka är att man publicerat ett visst antal böcker (hör ofta folk nämna 2-3 stycken).
Jag skrev också många "böcker"i skolan, dessutom ritade jag många teckningar, betyder det att jag kan kalla mig för "konstnär"?
Malin tar ju upp något väldigt intressant, det här med hobby vs. att göra något på ett professionellt plan. Egentligen är det ju bara en hobby så länge man inte tjänar pengar på det och kanske borde det därför vara definitionen på en författare, dvs någon som tjänar pengar på sina böcker.
Åsa, det tokiga är att om någon annan kallar dig författare så spelar ju det ingen roll, det är ju upp till dem att tolka. Det blir mycket känsligare när det kommer till vad DU kallar dig, förmodligen beror detta på herr Jante ;-).
Kram Frida
Intressant diskussion!
Jag förknippar också termen författare med en yrkestitel, så för min del är man författare om man har det som sysselsättning. Om det är på hel eller halvtid spelar ingen roll. Men jag tänker mig att man "bara" är författarwannabe så länge som man inte fått något manus antaget. Det är hybris att titulera sig författare utan att ha ett förlag i ryggen. Och inte rolig hybris utan mest lite pinsamt tänker jag.
Jag hade också svårt att köpa t ex introgrejen i Let's Dance där Magdalena Graaf beskrevs som författare. Jag förknippar inte henne med att skriva böcker. Jag vet att hon har skrivit en bok som sålt bra, men det känns överdrivet att kalla sig författare efter en självbiografi, eller hur? Inget ont om Graaf i sammanhanget, men författare she ain´t.
Jag skulle dock inte ha några problem med att kalla mig författare så fort mitt manus blev antagen av ett förlag. Så hallå debutantbrudar.. det är fritt fram för er att trycka nya visitkort att dela ut på bokmässan :D
Sofia
Hej Sofia!
Jag håller helt med, dessutom är kändisbiografier ofta skrivna av en spökskrivare. Magdalena Graaf har med andra ord troligtvis inte själv suttit och skrivit manuset, utan fått hjälp av en skribent. Förmodligen har hon inte heller någon ambition att bli författare (så vitt jag vet - använder henne mest som ett exempel här) och hon kommer nog inte "skriva" fler böcker.
Tack för peppet, kanske ska ta och trycka upp några visitkort till bokmässan, eller en t-shirt ;-), ha ha.
Kram Frida
Skicka en kommentar