Okej. Nu har det dröjt länge nog, nu vill jag komma igång och skriva.
Igår jobbade om det första kapitlet till nya boken. Hade skrivit det i första person presens och nu är det omgjort till tredje person preteritum. Det gjorde ganska så stor skillnad, men det är svårt att avgöra vilket som blir bäst. Dock känns det mer naturligt att skriva i dåtid så det är nog bäst att jag håller mig till det (behöver ju inte direkt fler hinder just nu ;-)).
Vad ska ni göra i helgen?
4 kommentarer:
I morgon blir det Kolmården med man, barn och vänner. Lycka till med skrivandet!
Det där är ju det allra svåraste! Jag vet att jag har prövat första person presens/preteritum också, men det mest naturliga för mig är att skriva i tredje person. Och så får man istället brottas med andra mer eller mindre logiska formuleringar som "hur kan man veta att den karaktären tänker/känner si eller så?".
Och så en följdfråga på det: Hur resonerar du när du väljer perspektiv? Har det varit svårt eller självklart och skulle du kunna ge exempel på passager i dina texter där det plötsligt inte funkat med perspektivet du valt och om du kanske fått tänka om helt på grund av det? (Som jag...)
Själv tycker jag att det är sjukt lurigt med perspektiv, det är ju liksom författarens kameralins om man jämför med en filmad berättelse.
Trevlig helg!
Hm, ja... själv ska jag jobba i butiken. Blir nog bra det med.
/Anna
Hej Maria!
Det låter jättemysigt! Jag längtar tills vi kan göra riktiga utflykter med lilla Tilda ;-).
Hej Anna!
För mig känns det alltid mest naturligt att skriva i 3:e person dåtid. Jag funderar ärligt talat inte så mycket då jag skriver, jag "låter det bara komma", sedan går jag tillbaka och korrigerar om något blivit fel. Det här med allvetande är klurigt och jag är nog inte alltid 100% konsekvent (även om det är målet). Jag tror på att man ska testa sig fram och inte stanna upp i processen för att man är rädd att något blir fel. Bättre då att skriva på och sedan analysera och ändra.
Har själv stått i butik på helgerna. Lagom kul, men man får iaf ob!
Kram Frida
Tack för svaret! Man kan inte bli nog påmind om att "bara köra på."
Och ob is da shit:)
Ob och trevliga arbetskamrater.
Och roliga kunder. För det finns ett par stycken.
Kram
/Anna
Skicka en kommentar