Bebisar verkar ha noll respekt för den kreativa processen.
När jag som bäst sitter och arbetar kommer det ett tjut från dottern som sitter och sprattlar i sin gåstol.
- Mamma, jag kan nästan gå nu, men du måste knuffa på lite, annars kommer jag ingenstans.
- Men lilla gumman, Mamma har inte tid, hon försöker skriva en jättebra bok.
- Och det skulle vara viktigare än att knuffa på min gåstol?
- Vad bra att du förstår det!
- Ha ha ha. Sucker! Nu behöver jag inte längre en knuff, nu måste du köra runt mig i minst tio minuter i sträck. Det är ditt straff för att du inte genast gjorde som jag sa.
- Och om jag låter bli?
- Då blir det gallskrik. Du kan ju alltid försöka skriva den där boken samtidigt som jag tjuter, det blir säkert jättebra.
Tilda in action.
2 kommentarer:
Haha, låter underbart! Frustrerande, men underbart.
/A
Det är ganska roligt. Undra hur det kommer påverka boken.
Kram Frida
Skicka en kommentar