torsdag 10 maj 2012

Världens hemskaste människa

I dag är det min födelsedag, vilket naturligtvis är trevligt på alla sätt och vis. Jag har dock ett litet dilemma när det gäller födelsedagar som ni förmodligen kommer tycka är otroligt fånigt.



Så här ligger det till:
Min make är världens finaste och raraste, men han kan inte köpa presenter. Det spelar ingen roll hur många hintar jag ger - jag kan peka med hela armen - det blir ändå sällan rätt (och med rätt menar jag en present som jag faktiskt kan ha användning för). Han köper smycken (sist fick jag ett matchande set med halsband och örhängen som påminde om Pernilla Wibergs skidbacke-kollektion från 90-talet), program till datorn eller något opraktiskt till köket för att stärka mig i rollen som husfru.

Jag vet att jag låter hemsk och bortskämd nu, men vi lever inte direkt i något överflöd och det är just på födelsedagen som jag har chansen att få de där skorna, eller den där krämen som jag annars inte har råd att unna mig.

Ett tag köpte jag mina presenter själv och gav dem sedan till maken för att han skulle ge dem till mig, men det kändes bara löjligt, så numera ger jag mina presenter direkt till mig själv, vilket självklart inte är lika kul.

Jag skulle också vilja tillägga att jag inte har särskilt höga krav. Jag skulle bli jätteglad för fin choklad, blommor eller till och med tidningar.


Är det någon som har samma problem som jag eller har alla andra partners som är experter på att köpa bra presenter? 




PS. Lyssnade förresten på Hannah&Amandas podcast där Amanda Schulman sa att det är otroligt viktigt för äktenskapet att köpa dyra presenter till varandra (och ha delad ekonomi så att presenterna inte betalas med ett gemensamt konto).  Är det kanske enklare att vara romantisk och man har väldigt mycket pengar och kan bjuda varandra på lyxiga weekendresor och annat tjusigt? DS. 



13 kommentarer:

Kära Syster sa...

HIPP HIPP HURRA OCH GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN!
Önskar dig en skön dag!

Och ja, även min make är presenthandikappad, så jag fattar exakt! Det är när man fyller år man tycker att man skulle få passa på att unna sig. Hm... vi kanske får ta fram en modell för presentshopping för våra män...

KRAM!
/Anna

Åsa Hellberg sa...

Grattis på födelsedagen.

(Jag blir så jäkla glad för minsta lilla grej att jag är löjlig, och därför är jag inte rätt kvinna att svara på din fråga.)

Anonym sa...

Hurra för Dig på Din födelsedag! jag har i alla fall köpt något som Du säkert vill ha!¨

Kram M

FRIDA sa...

Hej Anna!

Tack. Ja, det kanske är en riktigt bra affärsidé. Kan vi skriva något slags instruktionsbok kanske?


Kram Frida

FRIDA sa...

Hej Åsa!

Tack! Jag kan skicka Wiberg-smycken till dig så får vi se hur glad du blir...ha ha.


Kram!

FRIDA sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
FRIDA sa...

Hej M!

Tack! Det ser jag fram emot.


Kram

caroline sa...

Jag fyller år imorgon och min man ringde precis och frågade om jag kunde skicka exakta instruktioner om vad han skulle köpa...överraskningsfeeling=0...ha, ha...

Ann-Kristin sa...

Hej!

Gillar din blogg!
Jag och min sambo har lagt ner det där med presenter just pga ditt dilemma :-) Numera köper jag mig själv något jag gillar istället. Enklare så helt enkelt.

FRIDA sa...

Hej Caroline!

Grattis i förskott!

Ja, man vill ju både ha kakan och äta den, få någon man verkligen vill ha OCH bli överraskad...ha ha


Kram Frida

FRIDA sa...

Hej Ann-Kristin!

Tack, vad roligt att höra!


Ja, det är lite trist för det är ju väldigt roligt att få presenter.

Kram Frida

Anneli Stålberg sa...

Grattis på födelsedagen!
Det är verkligen svårt det där, maken försöker verkligen, men vi har inte alls samma smak. Sedan vill man ju inte verka otacksam, fast man innerst inne är lite besviken. Jobbigt! Numera berättar jag för barnen vad jag vill ha så kan de tipsa maken när det är dags :)
Kram!

FRIDA sa...

Hej Anneli!

Tack, smart med barnen.

Ja det handlar ju rätt mycket om smak. Jag tycker nästa det känns värre när maken verkligen ansträngt sig och ger mig något som jag absolut inte vill ha. Då känns det ju jättehemskt att säga något. Det är det jag vill undvika.

Kram Frida