De har ringt!

Mitt under en lektion hörde jag telefonen ringa i väskan. Jag visste i samma stund som signalen gick fram att det var nu som allting skulle ske. Mitt hjärta höll på att krypa upp i halsen när jag såg numret på displayen, förläggarens nummer. Jag ursäktade mig snabbt, gick åt sidan med telefonen och tog ett djupt andetag.

Nu, efteråt, är jag mest förvirrad. Förläggaren var otroligt trevlig men vi hann inte tala särskilt länge eftersom jag var tvungen att återvända till min klass. Jag har lovat att ringa tillbaka om några dagar.

Innan jag kan berätta mer om vad som hände måste jag sätta mig ner, tänka igenom de senaste timmarna och lägga upp en strategi.

Är jag glad? Ja. Är jag ledsen? Nej, inte direkt. Mest av allt är jag uppspelt, mina händer darrar av förväntan och om en sekund kommer jag slänga mig över mina anteckningar och börja plöja.

Vad var det egentligen som hände? Jag är inte helt säker, men jag lovar att ge er en mer utförlig rapport så fort jag själv fått grepp om det.