torsdag 7 maj 2009

En käftsmäll


På den här bloggen berättar jag ofta och gärna om när jag blir förbannad på något. Det här är inget undantag.

jag har tidigare ägnat ett inlägg åt en lat och osolidarisk kollega. Idag slog han alla rekord som finns när det gäller lathet och arrogans.

Eftersom vi delar på en klass delar vi även på en informationshalvtimme för eleverna. Vi brukar ta detta varannan vecka, vilket har fungerat bra. Förutom det har vi andra gemensamma områden som t.ex. att skriva informationsbrev till föräldrarna och att anordna aktiviteter i början och slutet av terminen. Eftersom X aldrig tagit några initiativ till att göra dess saker har det alltid slutat med att jag har gjort alla andra uppgifter själv.

Den här veckan är det hans tur att ta informationshalvtimmen. De två senaste veckorna har jag gjort det, bl.a. för att han varit borta. Följande konversation utspelade sig i vårt arbetsrum:

X - Kan du ta vår klass imorgon?
F - Men det är ju din tur.
- Ja, men jag har ju tagit en gång för dig.
- Ja, när jag var sjuk. Dessutom har jag tagit igen det och jag har haft klassen de senaste två veckorna. Nu är det faktiskt din tur.
- Men jag har inte min nästa lektion förrän kl. 10.00 och jag vill inte komma in kl. 8.30 bara för att ha informationen.
- Då kan du väl flytta på den. Säg att du ger de information på din lektion istället.
- Jag känner mig inte bekväm med att ställa in informationshalvtimmen.
- Nähä?

Vid det här laget var jag otroligt nära att säga "okej, jag tar väl klassen då", men det gjorde jag inte! Jag stod på mig och dividerade fram och tillbaka tills han var tvungen att gå.

Jag måste erkänna att hela situationen känns mycket obekväm. Jag har precis avslutat ett annat projekt med X (vilket jag tidigare berättat om). Nu i efterhand kan jag säga att jag gjorde minst 60% av jobbet med det projektet, en annan kollega gjorde ca. 35% och X ca. 5 %.

Varför gör han på detta viset? Tycker han att han inte behöver jobba lika hårt som alla andra eller passar han bara på att utnyttjar mig eftersom det har fungerat förut?

Det är verkligen inte lätt att stå på sig. Fast, låter man folk sätta sig på en så förväntar de väl sig att de kan fortsätta med det i alla oändlighet. Varför kan inte alla människor bara vara ärliga, trevliga och solidariska?

7 kommentarer:

Tessy sa...

Suck, det låter sååå mycket MAN över det. Göra minsta möjliga arbete själv (men ändå ta maximalt med cred). Jag blir tokarg bara av att läsa det så jag kan föreställa mig hur det är att själv uppleva det. Superbra att du stod på dig! Du är bäst Frida!

Frida sa...

Hej Tessy!

Tack för stödet. Man får ju träna på att stå på sig. Nu väntar jag med spänning på vad som kommer hända. Förhoppningsvis slutar han försöka utnyttja mig. Vi får väl se. Jag blir så jäkla arg på alla killar som försöker göra så lite som möjligt men som vill ha all cred. för så är det alltför ofta!

Vi ses imorgon.

kram Frida

Pernilla sa...

Japp. HÖG igenkänningsfaktor. BRA att du stod på dig. Jag står inför att eventuellt få dela klass med en sådan i höst. En riktig egoist. Urk. KRAM!!!

Mokzan sa...

Fan vad bra att du stod på sig, han verkar ha dålig kongruensförmåga, hans bild av sig själv är inte överenstämmande med omgivningens om honom. Å andra sidan kan han ju lura omgivningen att tro han är som han tror, äsch det blev rörigt... Han kanske tycker i sitt huvud att han gör mycket men det låter inte som att han har en realistisk uppfattning. Patetiskt, stå på dig och sätt dig över sådana fasoner =)

Frida sa...

Hej Pernilla!

Det värsta är att det är lättare att ge sig och "göra allt", istället för att hålla på och bråka och stå emot. Jag hoppas att du hittar någon taktik som fungerar.

Hej Mokzan!

Jag förstår vad du menar och jag tror du har rätt. Han verkar tycka att han är kung på stället och att han inte behöver jobba lika hårt som alla andra. Jag blir så arg. ibland önskar jag var karate-mästare eller något så jag kunde skrämma honom lite.


Kram Frida

Anonym sa...

Hejja, Frida! Jag kommer ihag att jag tipsade dig om detta, vad kul att du stod pa dig! Han ar nog inte van att fa mothugg, sa det borde han lara sig. Synd att det ar du som maste lara honom detta. Undrar hur han behandlar sin fru/partner hemma, om han har nagon... Skulle tro att han ar en san dar som gar omkring och tycker sig vara langt mycket mer kompetent och pa en hogre niva an sina kollegor, och borde inte behova gora lika mycket "skitjobb". Det finns ju alltid en eller tva sana hogfardiga latmaskar pa varje arbetsplats.

Frida sa...

Hej anonym!

Ja, det tar ett tag innan man får ihop tillräckligt med "mod" för att stå emot. Situationen är ju så onaturlig (iaf för mig). All feedback jag fått på bloggen har verkligen hjälpt mig inse att det inte är något konstigt med att sätta ner foten.

Precis som du har jag undrat över hur han behandlar sin partner hemma. Jag har svårt att tro att han hjälper till med saker som är "för simpla" för honom. Din beskrivning stämmer faktiskt in på ett oroväckande sätt. Från och med nu tror jag att det blir "the silent treatment". jag tänker visa att han betett sig illa.

Har du några fler tips?

Kram Frida