tisdag 19 maj 2009

Vem ska leda?

Jag har ett dilemma. I min nya spänningsroman så är det en kvinnlig hvudkaraktär med en manlig sidekick. Problemet är bara att så fort jag börjar tänka på storyn så går den manliga karaktärer in och blir huvudkaraktär.

Nu undrar jag om detta beror på att:

1. Män är huvudkaraktärer i typ 90% av alla litteratur och därför är min hjärna tränad att se män i huvudrollen

eller
2. I det här fallet så passar den manliga karaktären bättre som huvudkaraktär


Hur ska jag göra? Ska jag tvinga fram den kvinnliga huvudrollen (det kan bli jättebra) eller släppa fram den manliga karaktären?

10 kommentarer:

Simona sa...

Tvinga fram den kvinnliga!

Jag tycker att bok-karaktärer ska bete sig som författaren vill, annars blir det inte ordning på nånting.

Ge ett exempel på en sådan situation - det vore kul!

Frida sa...

Hej Smona!

Tack! Jag tycker att det känns helt fel att bara låta den manliga karaktären ta över.

Varje gång jag föreställer mig en scen i boken så är det den manlig karaktären som tar initiativ och får saker gjorda. Visst är det hemskt!

Jag ska ska tvinga in lite jämlikhet i historien (för det är ju så jag vill skriva).

Kram frida

Anonym sa...

Kan du inte låta det bli en terrorbalans där makten ständigt växlar. Gissa vem jag tycker ska segra till slut?
I går pratade jag med en författare som kom till min arbetsplats. Hon tyckte att jag ska skicka in mitt manus igen, fast det gått så många år. Men det behöver förstås bearbetas med tanke på tiden.

Kram M

Karina författar sa...

Att låta en kvinnlig ha så många manliga drag låter som en väldigt intressant karaktär. Fortsätt utveckla henne!

/Karina

Anonym sa...

Karina!

Ursäkta, men vad är egentligen kvinnliga respektive manliga drag?
Det är nämligen något jag har funderat på hela mitt liv utan att lyckas definiera skillnaden. Du får gärna berätta hur du tänker.

MVH M

Karina författar sa...

Hej M!

Skillnaden mellan manligt och kvinnligt är väl ofta upp till var och en att tolka. Men ett exempel är ju att män ofta (jag säger ofta, inte alltid) är betydligt mer raka och säger vad de tycker än en kvinna gör, bara för att nämna ett exempel.

Ett annat drag som jag personligen har är att jag föredrar att stå på vedbacken än att laga mat, eller att jag heller hjälper till (så gott jag kan) med att snickra på huset än att byta gardiner.
DET tycker många är väldigt okvinnligt.

/Karina

Åsa Hellberg sa...

Men i din förra bok var det väl en kvinna som förde befälet? Spelar det någon roll? För mig som läsare är det helt oväsentligt så länge karaktären är trovärdig.

Frida sa...

Hej kära kommenterare!

Nästan alla böcker jag läser handlar om män och det känns viktigt att lyfta fram kvinnor också. Stormserien har en kvinnlig huvudperson och det finns ju en tanke bakom det.

Kvinnor befinner sig allid i ett samhällsstrukturellt underläge och det vill ju jag motarbeta. Det är jätteviktigt att skriva spännande och nyanserade kvinnoporträtt som kan fungera som både inspiration och förebilder.

Jag får helt enkelt låta den kvinnliga huvudkaraktären trycka ner sin manliga sidekick när han kaxar sig för mycket ;D!

Åsa, det är lustigt att du skriver att det viktigaste är att karaktärerna är verklighetstrogna, eftersom det är en av de saker som jag har funderat på idag! Jag tycker också att det är viktigt med realistiska karaktärer, men de mest älskade karaktärerna är ju ofta de som inte är realistiska!


Kram Frida

Åsa Hellberg sa...

Men det sa jag inte, jag sa trovärdiga!

Jag tycker till exempel att Harry Potter är trovärdig...men verklighetstrogen är han då rakt inte:)

Frida sa...

Hej Åsa!

Förlåt, jag hade lite bråttom där. Trovärdig är kanske lite mer flexibelt.

Kram Frida