onsdag 9 maj 2012

Som att springa ett maraton

Tänk dig att du ska springa ett maraton. 

Du har förberett dig i månader, tränat och tränat, försakat vänner och familj och haft total fokus på målet. 

Så påbörjar du själva tävlingen. Du älskar att springa, men det är även jobbigt. Ibland blir du trött, får kramp i vaden eller skoskav, men allt du kan tänka på är att slutföra loppet. 

När du så har sprungit de där 42 195 metrarna, använt all din fysiska och psykiska kraft, tömt batterierna och gått i mål kommer plötsligt en kontrollant gående mot dig. Flämtande ser du hur han viftar med handen. "Det har blivit något fel" ropar han, "du är inte riktigt färdig ännu, men springer du 5 000 meter till så är du i mål".

Precis så känns det att redigera ett manus. Du har gjort allt i din kraft för att skriva din bok, pusslat ihop alla bitarna, gjort efterforskningar och gestaltat tills både fingrar och ögon blöder. När du så äntligen är färdig får du veta att några delar måste skrivas om.

Nu vill inte jag låta som någon martyr och med mina böcker har jag haft tur nog att inte behöva redigera särskilt mycket (men jag vet att även den dagen kommer komma...), men jag tänkte ändå försöka beskriva hur det känns. Så, nu vet ni det!



Inga kommentarer: