söndag 10 juni 2012

Jag lider av HSP

I går lyssnade på jag på Hannah Widell och Amanda Schulmans senaste pod då de talade om HSP-syndromet (highly sensitive person) och jag kände verkligen igen mig!


Jag påverkas väldigt mycket (för mycket) av den sinnesstämning människor runt omkring mig har och jag är mycket känslig för t.ex. starka färger och lukter och framför allt av ljud. Jag blir helt galen av störande ljud och får mycket svårt att koncentrera mig. Ibland när folk pratar med mig då jag kör bil måste jag verkligen kämpa för att inte åka av vägen och jag kan absolut inte skriva om det inte är väldigt tyst. 


Men jag tror samtidigt att det är denna känslighet som gör att jag kan skriva böcker. Att kunna ta in andra människors sinnesstämningar gör ju också att man utvecklar mycket empati och förståelse för andra, vilket jag tror är grunden i gestaltning. 




Vad säger alla ni andra som skriver, lider ni också av HSP?

4 kommentarer:

Jenny sa...

O ja, känner igen mig i det. Upptäckte det här i somras när sonen skulle byta förskola och var väldigt orolig över hur han skulle klara det. Så tipsade någon om att han kanske hade en HSP-personlighet. Läste på om det, och det stämde precis. Fick många bra råd, och vi kunde göra hans skolbyte mer smärtfritt för honom. Så började jag fundera... många drag passar på mig också, förutom att jag inte är så introvert. Men så visade det sig att en liten minoritet HSPare kan vara extroverta också (men så klart har jag också introverta drag).

Är t.ex. mycket känslig för kläder och känsel t.ex. Och kan verkligen gå på högvarv i sociala situationer, vara supernervös och ta in alla detaljer och bli helt uttröttad. Måste vila mycket mellan sociala situationer, och är väldigt känslig för stämningar, särskilt negativa. Men jag tänker inte se det som en belastning, snarare är det troligen något som är väldigt viktigt för det konstnärliga. Samtidigt kan skrivandet ge ett utlopp för alla intryck som man fylls av. Använder skrivandet (och tecknandet) som ventil. Och det är nog en fördel också att klara av att känna in hur andra är osv. empati alltså. Men det är tungt ibland. Själv tror jag att den kroniska magsjukdom jag har troligen är ett resultat av att jag inte klarat av att handskas med känsligheten... Men när man är medveten om det kan man börja vända det till sin fördel och ta hand om sig själv!

Förlåt en lång kommentar...

Christin sa...

Samma här: läste Göteborgs-Posten idag där det stod om HSP och känner igen mig mycket väl. Men vi "lider" inte av det, eller hur? ;) snarare, vi kan använda oss av det. Jag tror de bästa dramaturgerna är HSP'er - förmågan att känna in andra till hundra procent.

FRIDA sa...

Hej Jenny!

Tack för att du delar med dig.

För mig är också det här med social stimulans jobbigt. Jag blir helt uttömd av att träffa människor och behöver tid för mig själv för återhämtning (något som det tagit mig ett bra tag att förstå).

Tänk om man hade fått chansen att "lära känna" sig själv och få hjälp med att hantera den man är redan som tonåring. Det skulle ha bespara mig mycket oro.

Kram Frida

FRIDA sa...

Hej Christin!

Jag har nog lidit en del av det, men börjar lära mig att hantera det ;-).

Ja, förhoppningsvis kan man använda det till sin fördel.


Kram Frida