lördag 18 april 2009

Något på gång?


Som ni vet så har jag skickat iväg "Stormhav" till ett par olika förlag. Om jag inte minns fel gjordes detta redan i december, efter att jag varit i kontakt med flera förläggare. Det är lite mystiskt att jag inte har hört något ännu och jag misstänker att mitt manus kan vara "under diskussion" på flera ställen.

Bara jag nu inte jinxar något genom att berätta om det här på bloggen. Det har ju hänt förut att jag skrivit om mitt manus/ett förlag och dagen efter har ett "Tack, men nej tack-brev" landat i brevlådan.



Om någon förläggare läser min blogg:

Mitt manus är snabbskrivet eftersom det skrevs på beställning av ett förlag. Jag har inte pillat mer med det eftersom jag inte visste om det skulle vara av intresse för någon.

Om ni gillar det, men tycker att det är ofärdigt, ge mig en chans! Jag har mycket mer att ge och har absolut kapacitet att bearbeta manuset tills det blir skitbra! Jag är flexibel och öppen för kritik.



FINGERS CROSSED att jag får tillbringa sommaren med att redigera.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Det är säkert flera förlag som är intresserade, men som inte vet vad de ska satsa på. Finanskriser har ju säkerligen begränsat förlagens möjligheten att lyfta fram nya författare.

Jag tror på dig!

Kram Anna

Hexmaster sa...

Fyra månaders väntetid låter bra mycket. Man kan ringa och fråga lite försiktigt hur långt de kommit, eller så.

Vad det "snabbskrivna" beträffar så vet jag inte hur förlagen ställer sig. Men det går ju att fråga någon av dem rent ut om den saken med.

Anonym sa...

Ah, eller så har man väntat i ÅTTA månader - på att en tredje person ska läsa.

ÅTTA månader med de återkommande orden - hoppas du har tålamod lite till.

Oh, den ljuva förlagsbranschen...

Anna sa...

Hej Frida!
Jag vill börja med att försäkra dig om att detta inte på något sätt är menat som kritik, så jag hoppas verkligen att du inte tar det så. :-)

Jag blir bara så nyfiken på hur du resonerar när du skickar ett snabbskrivet manus till förlagen. Jag har hört och läst tips från författare som säger att manuset bör vila en tid efter att det är färdigskrivet och sedan ska det redigeras, redigeras och redigeras, innan man skickar iväg det till ett förlag, så att historien har fördjupats och koncentrerats, dialogen har förbättrats osv.

Nu verkar det ju som att förlagen uppmärksammar dig ändå, så du kanske inte anser det värt att spendera tid på att redigera manuset i oändlighet innan du skickar det, utan i stället vill arbeta vidare med manuset tillsammans med en redaktör om det blir antaget.

Efter mycket om och men, min fråga är egentligen, hur resonerade du när det första förlaget ångrade sig och du sedan skickade det snabbskrivna manuset direkt till andra förlag, utan att jobba vidare med det? Är du inte rädd att du faller på målsnöret för att manuset är just snabbskrivet?

Jag hoppas förövrigt att du får glada besked snart!
Kram Anna

Frida sa...

Hej!

Anonym/Anna - tack!

Hexmaster - ska jag vara ärlig är det lite skönt. Jag har ärligt talat nästan gett upp hoppet och då är ju tanken på att jag skulle kunna bli utgiven mycket trevligare än att ha fått ett nej.

Anonym, åtta månader, det är ju helt sjukt! Jag förstår att det är otroligt jobbigt. Jag hoppas att du inte går med nerverna på spänn hela tiden. Berätta gärna hur det går!

Anna, du får gärna fråga hur jag resonerar. Jag vet inte hur länge du har följt min blogg, så jag ska försöka förklara från början.

"Stormhav" skrev jag på beställning av ett förlag och skickade in. Förläggaren ringde mig tre dagar efter att hon mottagit manuset och sa att hon älskade det. Den enda anledningen till att förlaget slutligen sa nej var att de tyckte att jag påminde för mycket om en författare de redan har.

"Stormhav" är inte slarvigt/dåligt skriven. Den är inte full av stavfel och hål i berättelsen. Tvärtom är historien välutvecklad och språket bra.

Anledningen till att jag säger att den skrevs under mycket kort tid är för att jag vill att förlagen ska veta att jag skulle kunna jobba mer med den. T.ex. skulle karaktärerna kunna fördjupas och historien skulle kunna vässas ytterligare.

Anledningen till att jag inte lät manuset vila, för att sedan förbättra det innan det skickades, är helt enkelt att jag var känslomässigt slutkörd.

Jag pumpade ur mig en bok på några veckor, som faktiskt var bok nr. två om samma karaktärer. Jag vill testa om manusidéen håller. Gör den inte det finns det ingen anledning att lägga ner ytterligare kreativ energi på "Storm-serien".

Jag hoppas alltså att förlagen ska se potential i mig, trots att boken inte är putsad till perfektion.

Om det val jag gjort är rätt eller fel är väl en smaksak. Jag har ju redan kommit i kontakt med en förläggare som skrev att de har för många deckarförfattare, men att de verkligen gillar hur jag skriver och att jag gärna får skicka andra manus direkt till henne.

Kanske finns det en liten risk att något förlag tackar nej just för att manuset inte är "perfekt" och den är jag beredd att ta.

Vad som än händer finns ju manuset alltid kvar och om jag känner för det kan jag ju omarbeta det i framtiden.

Kram Frida

Hexmaster sa...

Jag har kanske kommenterat detta förut, men eftersom du tar upp det igen; och eftersom du är öppen för kritik, så...

Du skickar en text som du erkänner "inte är putsad till perfektion". Så om de läser och finner något att anmärka på - då beror det inte på dig, utan på att det skrevs så snabbt?

Men hur skall förläggaren veta skillnaden?

Som sagt - jag vet inte hur de resonerar. Men om de nu antar ett manus per hundra inskickade, så kan man väl inte ligga i tillräckligt när det gäller att göra ett gott första intryck.

Lycka till, hur som helst.

Simona sa...

Det antas inte ett manus på hundra inskickade - jag tror att siffran är nånstans på 2 promille. Alltså ett, möjligen 2, per tusen inskickade.

Tekniskt sett är det alltså lättare att bli med barn fast man är steriliserad än det är att bli antagen med ett manus.


Häpp!

Men visst är förlagen långsamma. Jayzus.
Dax att natta barn.

Kram!

Frida sa...

Hej Hexmaster.

Det ligger säkert något i det du säger. Det är ett slags skydd. Jag vidhåller dock att det var det enda sättet som jag kunde agera just i den här situationen.

Jag slet som ett djur för att få ihop ett manus som var enligt de instruktioner förlaget hade gett och när de till slut tackade nej gick luften ur mig.

Alternativet var just då att gå ut på balkongen och sprida manuset för vinden eller skickade det som det var till andra förlag för att se om det fanns något intresse.

I princip alla jag känner som blivit utgivna har varit tvungna att omarbeta sina manus ganska rejält och jag tror att förlagen föredrar någon som säger att de gärna jobbar mer med manuset över någon som hävdar att deras manus är helt färdigt.

Dessutom är jag perfektionist, så när jag lämnar ifrån mig något brukar det var välgjort även om jag själv tycker att jag hade kunnat lägga ner 1000 timmar till på det.

Naturligtvis har jag även förklarat för förlagen hur det ligger till.

Sist men inte minst vill jag även påpeka att jag är nybörjare på det här. jag har aldrig tidigare skrivit manus och skickat in dem och jag kan ärligt säga att det är rätt svårt att veta när ett manus är "perfekt". Jag tror även att det är rätt vanligt bland de som skriver att de aldrig känner sig helt nöjda eller färdiga med det de har producerat.

Hexmaster, hur vet du att ditt manus är helt färdigt och redo för förlaget?

Hej Simona! Det är ju någonstans en del av drömmen, att veta att det är så otroligt svårt och ändå fantisera om att nå fram.

Kram!/Frida

Hexmaster sa...

Mina texter har jag filat och filat och filat på, väldigt många gånger. - Det skall sägas att det rör sig om kortare artiklar, som lämpar sig för sådan hantering; jag tror inte att jag orkat med samma pill i en längre text, än mindre en hel roman. Men knådas och justeras skall det.

När jag inte hittat något att ändra, så har texten fått vila en vecka eller ett par. Om jag därefter fortfarande inte hittar något att ändra, då är den "färdig".

Vilket naturligtvis inte hindrar att redaktören sedan hittar en rad fel och tveksamheter på nättopp samtliga nivåer. Vilket är helt enligt rutinerna. Färdig blir en text aldrig, bara mer eller mindre "färdig".

(F.ö. så är jag utgiven. Efter halvdussinet refuseringar...)